En intervju med Ingen Fantasi

EKA: Hur startade ni bandet? Hur kom ni fram till att ni ville heta "Ingen Fantasi"? Vem skriver sångtexterna?

Sancho: Jag hade länge tyckt att Odense saknade ett oi!-band och försökte få några av mina vänner att starta ett. Men han som jag tänkte skulle sjunga ville inte och inget riktigt hände. Så jag gjorde det själv med Søren och vi fick med oss Gartner att spela trummor. Det var då, runt 2008.
Men bandet blev aldrig något annat än snack, när vi satt och drack på vår stampub Sir Club i Odense centrum. Så var det de första två-tre åren. Och bandet som aldrig repade blev ett skämt. Våra vänner rullade med ögonen när vi fått några öl i oss och började igen snacka om att vi snart måste komma igång.
Under våren 2011 tog vi oss samman och sökte en replokal och i september repade vi första gången - på Kansas City Odense, var bandet fortfarande bor. Gartner och jag hade inte spelat på allvar på 15-20 år och Søren var också ganska ringrostig. Först var det meningen att han skulle spela bas, men han tog gitarren, för vi hade ännu inte funnit nån gitarrist. Så de första veckorna körde vi nåra cover-versions på Evil Conduct, The Dictators och Misfits.

Vi hade säker fotsatt spela covers länge, om det inte var för att vår gode vän J.P. (från Last Seen Laughing) ringde och erbjöd oss ett gig, redan när vi repat tredje eller fjärde gången. Han ville ta oss till Århus och spela med Jenny Woo och Combie Bruisers i maj 2012. Plötsligt fick vi bråttom att skriva några egna låtar, så vi kunde ha ett gäng av dem färdiga. Vi var också tvungna att hitta en basist snabbt och det visade sig att en av våra vänner, Gamle, längtade efter att spela lite punk.

Vi klarade skriva 13 sånger och spela in vår första cd före konserten i Århus. Men när vi skulle spela upp dem för våra vänner vid ett repetitions-gig en vecka före konserten hade vi druckit lite för många Danish pride (8%), så ett fyllebråk resulterade i att Gamle inte hade lust att fortsätta. Lyckligtvis kom Oscar in och tackade ja till att spela bas på de tre gig vi hade i kalendern - även om han bara hade sex dagar på sig att lära sig hela katalogen före vår debut. Vid ett annat tillfälle under de tre konserter blev han lyckligtvis fast medlem i bandet.

Vi är inte helt överens om vad vi hette i början. Jag är helt säker på att vi hade bestämt oss för namnet Mean Drunk, Søren hävdar bestämt att det var The Mean Drunks. Faktum är att vi var så pass oense om det att vi insåg att det var lättare att komma överens om att vi skulle hitta på ett tredje. Det blev till Holmgang, som vi tyckte var ett bra fett gammalt skandinaviskt ord som passade perfekt till ett oi!-band med texter på danska. Men det visade sig att det redan fanns ett spanskt oi!-band som hette så, så vi var tvungna att komma på något nytt. Under en kort tid hette vi Øl, Bold & Porno, men det kunde vi inte ens själva ta på allvar. I stället tog vi namnet Ingen Fantasi från Sørens e-mailadress.

Namnet har fått blandad mottagning. Det finns folk som tycker det låter som namnet på ett pre-pubertalt barnpunkband. Jag anser att det är mycket oi! och passar fint för oss. Vi sjunger för katten inte om drakar och sagor och hurdan världen kunde vara. Vi sjunger om vår vardag och saker vi känner utan en massa överdrifter. Självklart har vi plats för en liten rövarhistoria här och där, men i allt är det verkligheten och inte fantasin våra texter handlar om.

Det är jag som skriver texterna.

EKA: Hur ser punk/oi!-scenen ut i Odense? Hänger punkare och skinheads tillsammans? Odense är ju känt för Kim Larsen och HC Andersen, men finns det ett annat Odense med, ett som turisterna inte får se?

Sancho: Det finns ingen stor punkscen i Odense och oi! är nästan icke-existerande. Vi kallar oss Odenses bästa oi!-band, för det finns inga andra. Vi är nog bara en handfull skins i staden. Men vi har en hel del goda vänner som är old school-punks och vi har ett gott förhållande till de punkare vi stöter på. Som regel. Odense kan i bland bli lite lantligt och vi stöter givetvis på några av de välkända fördomarna om skinheads då och då.

I Danmark är nog Odense mer känt för Vollsmose än för HC Andersen. Till Vollsmose kommer det helt säkert inga turister. Tre av oss har bott i området och Oscar bor där just nu och det är också en del av den verklighet vi sjunger om. Vollsmose är, tills vidare, med i tre av våra sånger: Oiense punk, Hundelortesangen och ett helt nytt stycke om fördomar och idioter.

EKA: Har ni haft många gigs och vad är det bästa med att spela live? Något särskilt gig som står ut som riktigt kul?

Sancho: Vi har spelat cirka tio offentliga gigs. Det tycker jag är najs mycket, eftersom vi först började repa för två år sen. Vi tar det som en fest och försöker leverera det arrangörerna bjudit in oss för. Stämning och massa sånger om öl. Vi har haft turen att spela på några riktigt fina ställen. Jag gillar mest de spelningar där vi inte har spelat allt för tidigt. Så att publiken är mer friska och blir en del av stämningen snarare än att bara vara åskådare.

EKA: Många skånska punkare och skinheads (och många "vanliga" skåningar med) ser med stolthet på sin skånska identitet och landskapets historia som Östdanmark. Hur ser folk i Danmark på Skåne?

Sancho: Jag tror de flesta bara ser Skåne som Sverige. Restdanmark är dessvärre upptagna med att stänga sig själv och glömma historien, nederlagen och förlusterna, så att folken i de gamla danska områdena, som nu ligger i Ghana, US Virgin Islands, Tyskland och Sverige tänker mer på Danmark än vad danskarna tänker på dem.

Men jag tycker det är starkt att ni skåningar håller fast vid er identitet. Så ge fan i majoriteten av restdanskars okunskap - det beror nog lika mycket på tiden vi lever i. Jag är själv stolt Fynbo och Odenseaner.

EKA: Villen öl dricker Odense skins? Är det importöl som Guinness, eller finns det en öl-patriotism

Sancho: Bland industri-öl föredrar jag Ceres Royal, som vi kallar blå cola, den kommer ursprungligen från Århus, men bryggs nu på Själland; och Carlsberg pilsner, som är köpenhamnsk, men som nu bryggs på Jylland. Men annars gillar jag det mesta och det får gärna ha mycket humle och inte för mycket malt.

Ingen Fantasi är nästan anti-lokalölpatrioter. I en av våra sånger har vi degraderat den lokala Odensepilsnern från Albani till en icke-öl med texten: Oi! Oi! Oiense punk, vi drikker kun Albani når der ik'er mere øl. Albanis starka julebrygd, Blålys, har vi faktiskt en hyllning till (sök på Blåslys og glögg på YouTube), men Blålys smakar också långt bättre än den sura Odense Pilsner och så sparkar den som en häst.

I replokalens kylskåp har vi oftast Carlsberg och Ceres Royal.

EKA: Följer ni Odense BK? Kommer klubben någonsin tillbaka till sina storhetsdagar?

Sancho: När vi startade bandet var en av sakerna vi var överens om att vi som band inte skulle hylla en bestämd klubb, för några av oss är rätt oeniga. Søren är OB-fan.

Jag hatar Striberne (OB) och önskar dem all världens olycka. Jag är fan av Odenseanske B1909 (Danska mästare 1959 och 1964 och cup-vinnare 1962 och 1971). De ligger ett stycke ner i divisionerna efter ett misslyckat fusionsäventyr.

Gartner är boll-agnostiker och Oscar är väl nästan boll-ateist.

När vi sjunger om fotboll nämner vi aldrig något klubbnamn, så att vi alla kan stå för det.

EKA: Om ert band var en sport och inte ett band, vilken sport skulle den vara, något hårt och fysiskt som rugby eller något elegant och precist som biljard eller kanske något helt annat?

Sancho: Haha. Bra fråga. Kanske boxning, hudlöst ärligt och rakt på och hårt.

EKA: Några ord till era östdanska och rikssvenska fans? Gillar ni några band härifrån och skulle ni vilja spela här? Hur bokar man ett gig med er?

Sancho: Jag gillar verkligen ett par svenska band. När jag kollar på min hylla kan jag se gamla Perkele, Old Fashioned Ideas, Prins Carl, The Clichés och Gatans Lag. Jag vet att det finns mycket mer att kolla upp, så jag får följa rekommendationerna från Eslöv: Kategori A. Gatans Lags första album var en viktig inspiration för mig när det gäller att skriva på mitt modersmål och gärna med en glimt i ögat.

Vi vill gärna spela både i Östdanmark och i Sverige. Det handlar mest om att vara i god tid med att boka oss, så att vi kan se om det funkar med arbete och så. Och vi vill bara ha täckning för vår transport och ha lite mat och öl och ett ställe att sova om vi inte kan komma hem samma kväll.

Skål till våra nordiska bröder och till alla som stöttar den danska oi!-scenen. Om den någonsin växer till sig något är det tack vare er.